Nu har jag sammanställt min intervju med kuratorn på BUP. Kvinnan jag pratade med hette Sonja Valtonen och jobbar på BUP - familjemottagningen i Ystad. Hon var mycket trevlig och gav mig många bra svar som jag hoppas kan hjälpa er som undrar. Hon ville även att jag skulle berätta för er att söka hjälp kan man alltid göra även om du bra har ett "litet" problem. Hoppas ni får nytta av svaren hon gav mig och ni vet att ni kan mejla in frågor till mig på [email protected].

Vad går ditt yrke som kurator ut på?

-         Jag hjälper människor som mår dåligt av olika anledningar med hjälp av samtal.

Vad har du som kurator rätt att göra och inte göra? Behandling? Medicinering?

-         Jag har inte rätt att medicinera min patient det har endast läkare rätt att göra. Jag vill inte kalla det jag gör för behandling för formellt sätt så är det inte det då jag inte har den rätta utbildningen den sorts terapi. Dock hjälper jag människor med olika tekniker, t.ex. ångestteknik för de som lider av ångest. Jag har även familjesamtal där jag hjälper en hel familj.

Hur får man kontakt med BUP?

-         Hit kan man söka själv utan någon annans hjälp. Föräldrar och andra personer kan också söka om man själv inte vågar.

Har du tystnadsplikt?

-         Ja, jag har tystnadsplikt. Men jag har även anmälningsplikt, om jag anser att en av mina patienter far illa måste jag anmäla detta. Men anmäla gör vi bara om patienten fortfarande är utsatt för fara. Man ska självklart kunna komma hit och berätta saker som hänt utan att behöva anmäla det.

Kontaktar du föräldrar utan patientens med tycke

-          Nej det gör jag inte, men även här går anmälningsplikten in. Jag måste kontakta föräldrarna om ett barn eller en ungdom är i fara.

Hur lång tid brukar ett möte ta?

-          Det beror på men i snitt brukar det ligga på en 45 minuter till 1 timme.

Hur går ett första möte till?

-          Oftast brukar patienten går hit med föräldrarna första gången , det är absolut vanligast. Då är man två kuratorer som sitter med på mötet och ställer en del frågor. Vi försöker genom det första mötet komma fram till om patienten ska komma hit själv i fortsättningen eller med familjen. Vi anser att familjen är mycket viktigt här på BUP. Men patienten har alltid rätten att komma själv om den skulle vilja det.

Vad tror du kan vara anledning till att folk inte söker hjälp?

-         Jag tror att dagens ungdomar gärna ser att de kan lösa sina problem själv. Men jag tror också att det har blivit mer accepterat att söka hjälp idag och det ser jag som positivt.

Vad vill du ge för tips till de som inte vågar söka hjälp? Vad kan de göra för sig själv?

- Prata med någon utomstående, eller med en vän det burkar fungerar bra att kunna prata med någon. Om du inte vågar söka hjälp själv ta med en vän när du ska ta steget, det brukar kännas tryggt för de flesta. Dra dig inte undan utan hitta någon du kan prata med. Min lösning är prata, prata och prata!