Jag är i fullgång med rapporten och har jobbat på den i stort sätt hela dagen. Är ändå inte riktigt färdig vilket oroar mig en del då den ska vara inne imorgon kväll. Jag har mycket svårt för avhandlingsdelen, en tuff nöt att knäcka. Allt jag kan göra nu är att fortsätta jobba på och hoppas att det blir en bra rapport i slutändan.

Jag har nu kommit till näst sista dagen med projektarbetet och detta är mitt sista inlägg här på bloggen. Från början hade Jennie, Emma och jag helt andra tankar och planer kring vårt projektarbete och det var inte förrän i början på sista terminen vi kom fram till att vår produkt skulle bli en blogg. Det var Jennies idé och det var en mycket briljant idé. Eftersom internet och just bloggar har blivit ett så enkelt sätt att nå ut till olika målgrupper har det i efterhand varit nästan lite skrattretande att vi kom på det så pass sent.

Min inriktning och ämne har också ändrat sig under projektets gång. Kanske inte just temat, men sättet att arbeta med och kring det, och förhoppningsvis har en eller flera läsare uppskattat mina inlägg på något vis.

Alkohol och droger har för mig varit ett ämne som ligger mig nära till hjärtat, det har varit lätt men ändå svårt att skriva om det. Det har på många vis gett mig mycket både vad kommer till fakta och till annan erfarenhet. Flertaliga hjälporganisationer har dykt upp under arbetets gång, vilket har blivit som ett utbyte på båda håll. Även om alla mål som jag från början satt upp, inte har uppnåtts, känner jag mig nöjd med arbetet. Anledningen till att jag inte har uppnått alla mina mål har varit för att de har satts för högt och de har vuxit och blivit för många.

Inte har bara ämnet gett mig mycket, men utan hela processen (som jag talade om i ett tidigare inlägg) har gjort mig mer medveten på hur det är att jobba med ett projekt under ett helt år. Allt kan inte göras under ett par veckor, det krävs planering och tålamod. Projektarbetet är något förberedande inför arbetslivet eller vidare studier som kommer senare i livet och jag tror det är viktigt att inse. Skolverket planerar, och det är precis vad de vill att vi också ska göra.

Jag vill passa på att tacka Jennie och Emma för det samarbete vi haft och inte haft. Det har blivit konflikter och det är antagligen bra för vår egen utveckling. Även om vårt samarbete inte blivit särskilt bra under sista delen av projektarbetet har jag, och antagligen de, lärt sig om hur det kan gå till under ett grupparbete. Det är svårt att komma överens även om man i vanliga fall är bra vänner kan det gå snett. Projektarbetet har varit en av de värsta kurserna jag har läst, jag erkänner, och det är antagligen för att det är en av de svåraste att genomföra. Men jag vill också tillägga att det är en av de kurserna jag har lärt mig mest under, inte bara fakta mässigt men också hur att arbeta.

Som jag skrev i början på detta inlägg så är detta det sista ni hör av mig här. Givetvis finns jag andra ställen på nätet, såsom över mejl: [email protected] eller på min egen blogg http://www.juliesvarem.blogg.se/

Har ni några frågor gällande vårt projektarbete så ska ni inte vara rädda för att kontakta mig på något av ovanstående. Jag hjälper dig mer än gärna, i så lång utsträckning som jag kan.

Nu är det inte långt kvar tills projektarbetet ska vara inne. Det känns ganska läskigt att det snart är över. Jag har inte mycket kvar att skriva i bloggen men än några loggboks inlägg. Nu ska jag helhjärtat koncentrera mig på rapporten som också ska in.

Hoppas ni har gillat vår blogg och att den har gett er mycket!

Jag har personligen mörka ringar runt ögonen, men jag har också ett bra knep som jag tänkte dela med mig av. Jag använder mig av ett tjock ganska kletigt cover up stick, just nu har jag ett från Max Factor . Det är inte flytande utan i fast form och sitter hela dagen. Jag använder färgen 03 Medium. Men precis som med allt annat smink är det viktigt att man hittar sin egen färg. Jag brukar dra lite på handen för att sen hålla upp den mot ansiktet för att se om det passar. När jag hittat en färg som jag tror är bra brukar jag ta lite på ansiktet och se om det smälter in. Men tänk på att cover up sticket gärna får lov att vara lite ljusare än din hudton runt ögonen då de ska dölja de mörka ringarna.

Jag lägger produkten runt hela ögat. Jag börjar längst de båda fransraderna och jobbar mig uppåt mot ögonbrynen och neråt mot ögonhålans slut. Ibland kan cover up sticket klumpa sig lite precis vid fransarna. När det händer brukar jag använda mig av en tunn pensel och dra lite nätt för att jämna ut linjen.

När jag sedan är klar med resten av ansiktet (grunden) lägger jag på en ljus ögonskugga både på ögonlocket och lite under. Detta lyser upp ögonen och tar bort det mörka ännu mer. Ögonskuggan ska inte vara vit utan mer åt det hudfärgade hållet. Jag har en bra ögonskugga vid namn 101 Pale Pebble som kommer från Max Factor även den. Den fungerar superbra på mig.

Sen är det bara att fortsätta att lägga på det man önskar att ha i ansiktet, t.ex. lite mascara. Hoppas ni får nytta av tipset och att era mörka ringar runt ögonen är ett minne blott framöver.

Precis som alkoholister finns det hjälpcentraler för drogmissbrukare. Man kan även som anhörig få hjälp genom att prata med psykologer eller människor som har varit med om liknande. Det är lätt att glömma bort anhöriga till missbrukare, men de mår ofta psykiskt dåligt efter långvariga förhållanden med bl.a. stress och oro.

Det finns alltså rehab center för båda missbrukare och anhöriga, självklart med olika funktioner, olika coaching system och arbetsätt.

Jag tänkte först hänvisa anhöriga till olika hjälpcentraler, för de är minst lika viktiga som missbrukaren själv. Det kan vara dumt av mig att personligen säga att missbrukaren själv väljer att bli en missbrukare, men någonstans har alla människor ett val. Ett där man kan säga nej och ett där man kan säga ja. Jag vill inte påstå att detta är ett enkelt val, men det är fortfarande ett val man kan ta som många andra svåra val i livet. De flesta missbruk utvecklas oftast genom kriser, men det är inget som gör det lättare med att fortsätta missbruket utan tvärtom.

Barnen är ofta de som råkar värst ut av alla om en av deras föräldrar på något sätt är missbrukare. De växer upp på en annan nivå med ångest och oro än andra barn, vilket även kan framkalla stress. De kan lättare som vuxen person få svårigheter med relationer och känslor då de som yngre "lärt" sig att förneka och tillbakahålla dessa.

I huvudsak tar barnen på sig fyra olika roller varav den första är föräldrar rollen. Barnet tar på sig en roll som den missbrukande föräldern frånsagt sig. En annan är den som är syndabocken eller rebellen, den tredje är tillbakadragen och syns eller hörs nästan aldrig. Den sista är clownen, den som aldrig tas på allvar.

Det är viktigt att dessa barn blir medvetna om att de inte bär någon skull till deras förälder/föräldrars missbruk. Barnen kan inte göra något själva utan måste inse att föräldrarnas missbruk hänger på dem själva, och att bli frisk är upp till dem själva.

Om du söker på nätet, "anhörig, anhörig till missbrukare, alkoholism" osv. osv. kommer det dyka upp många olika sajter, fakta och information om vart du kan vända dig. Det bästa är att söka lite själv, för då dyker det upp lite olika organisationer i ditt område.

Många glömmer bort att det också finns missbrukare i betydligt yngre åldrar än ens föräldrar. De kommer i alla åldrar och former och grundproblemet bottnar oftast i kriser som uppstått i början på missbruket. Det kan vara svårt för missbrukaren att inse sitt missbruk, så det att ta steget till hjälp är mycket stort och bra. Det är självklart att det på något sätt kan kännas jobbigt att erkänna att man är missbrukare, vi vet alla hur svårt det är att erkänna egna misstag. Att sedan be utomstående om hjälp för att rätta till misstagen är därför givetsvis ännu svårare. Jag menar inte att man ska tycka synd om missbrukaren, men på något sätt är det också viktigt att se det från dennes perspektiv, precis som med allt annat.
 
Som missbrukare eller anhörig kan du i princip vända dig vart som helst, om du är osäker kan du ringa polisen i det område du bor, ta kontakt med kuratorn i skolan, en vuxen person i din omgivning, en god vän du litar på, BUP (barn och ungdomspsykiatrin i ditt område) ja du kan få hjälp nästan var som helst.
Jag vet att det kan vara svårt att ta steget till hjälp, varesig man är missbrukare eller anhörig. Detta säger jag utav egen erfarenhet, men när du väl har tagit detta steg kan vardagen kanske bli lite ljusare, eller åtminstone ljusgrå!

På www.bup.nu kommer du till deras huvudsida varav du i den röda cirkeln kan hitta webadressen till BUP i ditt område.

Vi pratar om dagens ideal hela tiden, hur det påverkar oss unga och vad det sätter igång för trender. Vi ser snygga Hollywood kändisar snurra runt på röda mattan samtidigt som de blir fotograferade av alla kameror. Nästa dag ser vi dem i tidningen hur de blir hyllade och ner trampade. Hon hade fin klänning och hon såg hemsk ut.  Vi vill vara som dem, lika vackra och omtyckta. Men varför? Varför vill vi riskera att hamna i tidningen och bli dömda för hur vi klär oss? Varför vill vi ha det livet då vi ständigt blir jagade av kameror och alltid känner pressen att vara vackra? Och framför allt varför vill vi vara någon annan än oss själva?

Idag är det modernt att vara en size zero. Man ska vara så smal så att inga kläder passar alla ben sticker ut och du är så mager att du snart trillar ihop. Och det anses vara vackert. Kändisar som vågar gå emot size zero och vägrar svälta sig själv blir kallade för tjocka och blir retade konstant i pressen. Ändå är dessa bara en eller två storlekar större kanske en 36 eller en 38? Är inte det är rätt normal storlek? Det tycker i alla fall jag.

Men främst tycker jag att man ska diskutera hur dessa ideal påverkar oss människor framför allt alla ungdomar i vårt samhälle. En sak är helt säkert det påverkar oss i högsta grad, vissa kanske påverkas positivt medans andra påverkas negativt.

Smala Hollywood kändisar har startat ett helt hav av dieter och bantningsknep. Vi kan dagligen läsa om hur förlorar din favorit kändis vikt? Tidningarna ger oss tips om hur vi ska uppnå size zero och hånar dem som är större än så. De ger oss svart på vitt och du inte är size zero är du tjock.

Vad händer då om du tycker att du är tjock? Jo, du börjar banta! I tidigare inlägg skrev jag om vad som händer om du får brist av något i din föda och kropp. Det slutar oftast inte alls bra. Jag läste också en artikel på aftonbladet skriven av Mary Mårtensson. Hon intervjuar Per Södersten som är professor på ett anorexicentrum i Huddinge.  Vad Södersten påstår i artikeln är att all anorexi och bulimi börjar med bantning eller hårdträning. En del klarar inte av att banta utan passerar gränsen och övergår till självsvält, fortsätter han sedan med.

Om vi vet att det är så här varför ändrar vi då inte idealen? Det låter svårt och det är säkert svårt men om alla försöker kan det fungera. Vill vi leva i en värld där idealen vi lever upptill kan leda till livsfarliga sjukdomar som anorexi och bulimi? Jag vill inte göra det och jag hoppas att fler känner likadant.

Det finns vissa symtom för atstörningar i allmänhet, dessa hittade jag i boken Psykologi skriven av Martin Levander:

1.       Den drabbade väger 15 procent mindre än vad som är normalt med hänsyn till längd och ålder.

2.       Den drabbade har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt, trots att den är underviktig.
3.       Den drabbade har en störd kroppsupplevelse, dålig självkänsla och förnekar allvaret med den låga kroppsvikten.

4.       Hos  kvinnor uteblir menstruationen minst tre  gånger efter varandra.

Om du är rädd för att någon i din omgivning har anorexi finns det vissa varningstecken du kan kolla efter. Enligt Per Södersten är de personer som är petig med maten, bantar, har viktfobi, är matfixerad, motionerar mycket och känns iskall som kan ha anorexia eller risk för anorexia.

Var inte rädd för att tala om för någon om du tror att du eller någon i din omgivning lider av en ätstörning. Det finns mycket hjälp att få!

Att banta är inte ett bra sätt att förlora vikt på. Istället ska man försöka börja röra mycket på sig istället. Eftersom när du utesluter vissa saker kan det skada din kropp och bidra till brist av olika slag.

Ensidig kost kan skada vår kropp en hel del. Vi får inte i oss alla de vitaminer och mineraler som vi behöver för att vi ska må bra.  Brist på kalcium kan ge oss skelettskador medans brist på B-vitaminer kan leda till skörhud och att dåliga blodkroppar bildas. Det är allstå mycket viktigt för oss att vi får i oss de vitaminer vi behöver genom vår kost. Ibland kan det också vara bra att ta hjälp av kosttillskott. Alltså vitaminer på burk som du köper i hälsokostbutiken.

Man ska heller inte glömma våra födoämnen, kolhydrater, fetter och proteiner. Även dessa är livsviktiga för oss.

Som idrottare får man absolut inte lov att utesluta kolhydrater då det fyller på leverns glykogen. Om leverns förråd på glykogen töms kan det leda till trötthet och minskad ork vid träning. Kolhydrater finner vi i pasta, potatis och bröd bl.a. och fungerar som kroppens bränsle. Enligt en artikel på Viktklubb.se fullkorns alternativ är ett bra sätt att få i sig långsamma kolhydrater som är bättre för vår kropp då de hjälper oss att hålla blodsockret på en jämn nivå och minska godissug och hungerattacker.

Fetter är viktiga för oss då vissa vitaminer är fettlösliga och kan inte tas upp av kroppen om födan helt saknar fett. Fett måsta alltså ingå i din kost. En människa kan dock må bra av att äta fettsnålt bara de essentiella fettsyrorna (livsnödvändiga fettsyrorna) och vitaminer finns med i kosten.

Proteiner finns i kött, fisk ägg och mjölk. Vi behöver proteiner då de innehåller visa essentiella aminosyror som vi inte kan tillverka själv. Vissa växter innehåller även dessa aminosyror men en ensidig växtdiet kan innehålla mycket låga halter av essentiella aminosyror.  Sådan kost kan därför leda till proteinbrist. Proteinbrist kan i extrema fall leda till sjukdomen kwashiorkor.

När man läser fakta kan man tydligt se att börja banta är inget hälsosamt alternativ. Att utesluta saker och över att konsumera något annat får vår kropp att må dåligt. Så att börja på en banandiet där du bara äter bananer känns inte alls som det bästa sättet att tappa några kilo.

Det är viktigt att äta varierad kost som är riklig på vitaminer och mineraler. Rör på dig mer och försök att hitta de bättre alternativen till födoämnena. Ät grovbröd i stället för vitt bröd så kommer du inte bara må bättre utan du kommer också orka mycket mer. Lär dig älska dig själv istället, och tänk inte så mycket på de siffror som vågen säger. Det är bara ett nummer!

Hasch härstammar från hampväxten Cannabis och innehåller ämnet THC (tetrahydrocannabinol) som ger upphov till ett rus. Hasch kan drickas, ätas och rökas. Men det är vanligast att röka i pipor eller handrullande cigaretter.

När hasch konsumeras på något sätt känner man sig till en början avslappnad och ruset kan liknas som en lätt alkoholfylla. Tidsupplevelsen kan för vissa ändras och ibland kan ett par minuter kännas som fler timmar eller också tvärtom. Efter ett tag blir effekten att man tystnar och blir fundersam och sömnig.

Kroppen påverkas på så vis att hjärtat slår snabbare, ögonvitorna blir rödaktiga och ögonen glansiga. Munnen och halsen kan bli torr och man känner sig ibland hungrig eller sugen på sötsaker.
Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan även vara nedsatt upp till ett par dagar. När ruset har avklingat finns dock fortfarande THC kvar i kroppen, det är fettlösligt vilket innebär att det lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. Så sätt påverkas kroppens nervsystem under en längre tid.

Konsumtion av Hasch försämrar en individs förmåga att utnyttja sin intellektuella kompetens och även förmågan att reflektera över sig själv. Hasch är en av orsakerna till att den psykiska mognaden hos unga missbrukare tar längre tid än vanligt. Detta är en kroppslig störning som anses långt mycket farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Den som missbrukat Hasch i årtal blir oftast passiva och avtrubbade, de har svårt för att koncentrera sig och lära sig nya saker. Hos många missbrukare har det utvecklats ett syndrom som kallas amotivationssyndrom vilket innebär att man är passiv och har en oförmåga till att planera sin verksamhet.

Precis som med amfetamin och heroin utvecklas ett beroende och toleransen ökar. Dock så är inte abstinensen av hasch lika stark som andra narkotiska produkter, men givetvis mycket farliga.

Hasch är enligt lagen narkotikaklassat och därför olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha hasch, att sälja, byta, låna ut eller ge bort. Det är också olagligt att odla eller framställa hasch på något annat sätt. Hasch får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare[1] [2].

[1] http://www.drugsmart.com/sa/node.asp?node=265

[2] http://www.can.se/sa/node.asp?node=1501

Inlägget ovan stöder inte under några omständigheter försäljning, innehav, konsumtion eller liknande av Hasch. Inlägget är publicerat i förebyggande syfte och om något i texten ovan verkar motstridande, vänligen kontakta mig på [email protected]

Tjiing!

Hej allihopa!

Som ni ser har både Jennie och Emma publicerat en del inlägg och jag hoppas verkligen ni tycker vår blogg har blivit mer intressant under den senaste veckan.

Nu ska jag skriva lite om Cannabis, eller hasch som de flesta känner igen drogen som. Innan jag gör det vill jag bara passa på att berätta för er varför jag valde just Amfetamin och Heroin (från detta inlägg) och Hasch (inlägget som kommer senare).

Som ni kan se från DETTA inlägg finns det många olika illegala droger, alla med olika utseenden, effekter och användningssätt. Jag valde Amfetamin och Herion för att det är en av många droger som det ofta talas om. Det är två "vanliga" frivilliga partydroger som tyvärr, används flitigt. Den andra drogen, Hasch, som jag kommer att skriva om i kommande inlägget, valde jag för att jag tror många som missbrukar detta inte inser hur farligt det egentligen är. Alla droger är utan tvekan farliga att missbruka, men eftersom Hasch, Herion och Amfetamin är det mest vanliga drogerna är de även också de mest farliga[1].

Jag valde alltså dessa tre narkotika produkter för att det är de som förekommer oftast, särskilt bland ungdomar. Spana alltså in här om ett tag och ett inlägg om Hasch kommer dyka upp.

[1] http://www.slninfo.org/projektarbetemrwa.html

Tjiing!

Jag har hittat världens bästa eyeliner penna. Det var min bästa vän som tipsa mig och nu är jag helt fast. Den kommer från Lóreal Paris och heter contour resist. Den sitter som berget och är sådär lagom kladdig. Den finns i en del färger men jag själv använder mig av svart eyeliner. Den är vattenfast och det kan jag lova för den är ganska svår att få bort men det är helt klart värt besväret. Den kostar runt hundralappen och finns i de flesta butiker som säljer kosmetika.

När jag använder eyeliner brukar jag ta det vid den övre fransraden. Jag börjar utifrån och går in. Jag börjar ganska tjockt och på vägen blir strecket allt tunnare.
Jag tycker absolut att man ska experimentera med eyeliner till sist hittar du rätt för dig och kvällen är räddad!

Jag vet att gå runt på höga klackar är allt annat än smärtfritt och kul. Jag har därför sökt upp lite fakta om hur du på bästa och snyggaste sätt går i högklackade skor.

Det är inte en nyhet att högklackade skor ger benen en smickrande form, med smalare vader och längre ben. Dessutom är det fruktansvärt snyggt! Men för att kunna gå vackert och elegant i högklackat är det viktigt att ha en bra kroppshållning. Detta uppnår du på bästa sätt genom följande fem steg:

1. Sträck på ryggen
2. Slappna av i överkroppen
3. Rulla axlarna bakåt
4. För brösten framåt
5. Höj blicken en aning

När du sedan fått till den bästa kroppshållningen gäller det att du alltid sätter klacken först, sträcka på benen och knäna. Man måste ta stadiga och balanserade steg för att uppnå bäst effekt. För att få till den där lilla extra elegansen kan man lägga till lite höftrörelse.

Är du nybörjare kan det vara bra att börja med en lite lägre klack (max sju centimeter) och att provgå skorna hemma först. Det kan hända att du får träningsvärk de första gångerna då det är en ny rörelse för foten.

Pumps är mycket stabilare än klackar med remmar. Tänk på att ju öppnare sko du har, desto ostadigare blir det.

En gelésula kan vara bra att lägga i skon, det blir skönare för trampdynan.

Vill du ha fler tips om hur du går i högklackat finns det faktiskt kurser man kan ta, gå in på www.highheelschool.se för att läsa mer om Jardel Oliveira de Sousas kurser om hur du går i höga klackar.

Nu har jag sammanställt min intervju med kuratorn på BUP. Kvinnan jag pratade med hette Sonja Valtonen och jobbar på BUP - familjemottagningen i Ystad. Hon var mycket trevlig och gav mig många bra svar som jag hoppas kan hjälpa er som undrar. Hon ville även att jag skulle berätta för er att söka hjälp kan man alltid göra även om du bra har ett "litet" problem. Hoppas ni får nytta av svaren hon gav mig och ni vet att ni kan mejla in frågor till mig på [email protected].

Vad går ditt yrke som kurator ut på?

-         Jag hjälper människor som mår dåligt av olika anledningar med hjälp av samtal.

Vad har du som kurator rätt att göra och inte göra? Behandling? Medicinering?

-         Jag har inte rätt att medicinera min patient det har endast läkare rätt att göra. Jag vill inte kalla det jag gör för behandling för formellt sätt så är det inte det då jag inte har den rätta utbildningen den sorts terapi. Dock hjälper jag människor med olika tekniker, t.ex. ångestteknik för de som lider av ångest. Jag har även familjesamtal där jag hjälper en hel familj.

Hur får man kontakt med BUP?

-         Hit kan man söka själv utan någon annans hjälp. Föräldrar och andra personer kan också söka om man själv inte vågar.

Har du tystnadsplikt?

-         Ja, jag har tystnadsplikt. Men jag har även anmälningsplikt, om jag anser att en av mina patienter far illa måste jag anmäla detta. Men anmäla gör vi bara om patienten fortfarande är utsatt för fara. Man ska självklart kunna komma hit och berätta saker som hänt utan att behöva anmäla det.

Kontaktar du föräldrar utan patientens med tycke

-          Nej det gör jag inte, men även här går anmälningsplikten in. Jag måste kontakta föräldrarna om ett barn eller en ungdom är i fara.

Hur lång tid brukar ett möte ta?

-          Det beror på men i snitt brukar det ligga på en 45 minuter till 1 timme.

Hur går ett första möte till?

-          Oftast brukar patienten går hit med föräldrarna första gången , det är absolut vanligast. Då är man två kuratorer som sitter med på mötet och ställer en del frågor. Vi försöker genom det första mötet komma fram till om patienten ska komma hit själv i fortsättningen eller med familjen. Vi anser att familjen är mycket viktigt här på BUP. Men patienten har alltid rätten att komma själv om den skulle vilja det.

Vad tror du kan vara anledning till att folk inte söker hjälp?

-         Jag tror att dagens ungdomar gärna ser att de kan lösa sina problem själv. Men jag tror också att det har blivit mer accepterat att söka hjälp idag och det ser jag som positivt.

Vad vill du ge för tips till de som inte vågar söka hjälp? Vad kan de göra för sig själv?

- Prata med någon utomstående, eller med en vän det burkar fungerar bra att kunna prata med någon. Om du inte vågar söka hjälp själv ta med en vän när du ska ta steget, det brukar kännas tryggt för de flesta. Dra dig inte undan utan hitta någon du kan prata med. Min lösning är prata, prata och prata!

Intervjun med kuratorn på BUP gick jättebra. Fick många bra och intressanta svar på det frågor jag ställde. Jag har ställt några av de frågor jag hade på intervjun med skolkuratorn och några nya. Nu ska jag sätta mig ner och sammanställa frågorna och svaren så att jag sedan kan låta er ta del av dem här i bloggen.

För min del har projektarbetet ändrat form och innehåll några gånger, men denna gången känns allt rätt. För att jag ska vilja lägga ner energi på något så måste det intressera mig. Detta på både gott och ont för det blir lätt att man skjuter på tråkiga saker, men när man verkligen hittar något som intresserar mig lägger jag ner ordentligt med tid och det blir oftast väldigt bra. Så, innehållet i mitt projektarbete är ju nu som ni vet relationer mellan barn, ungdomar och föräldrar. Intresset för detta har växt fram och tog ännu ytterligare fort när jag skrev ett tal i svenska nationella. Ett tal som både påverkade mig och andra. Responsen på talet var god och det gjorde att jag ville skriva mer om ämnet.

Som jag nämnde i inledningen är mina åsikter i detta ämne starka. Och jag är väldigt mottaglig för kritik av mina åsikter för detta gör att jag kan argumentera och utveckla åsikterna ytterligare. Jag är ganska säker på att relationen mellan föräldrar och deras barn, ungdomar är det viktigaste i livet. Att föräldrarna engagerar sig i sina barn är det som kommer betyda mest för barnens framtid. Att ha en förälder som man kan lita på, som man kan prata med, som man kan skratta med, som man kan gråta med osv. är antagligen det viktigaste för en trygg uppväxt. Detta är både egna erfarenheter och vittne till andras upplevelser. 

Vad innebär en dålig relation till sina föräldrar? Här kan jag inte tala av egna erfarenheter då jag alltid haft väldigt bra kontakt med mina föräldrar. Men då kan jag ju tänka mig hur jag känt om jag hade haft motstatsen. Att lita på varandra är nog den första förutsättningen. Jag som ungdom måste kunna lita på mina föräldrar, jag ska kunna berätta saker i förtroende och aldrig behöva känna mig rädd inför att berätta saker. I sin tur måste föräldrarna kunna lita på sina barn, om barnet får en uppgift eller en tillsägelse ska barnet rätta sig efter detta. Vad som uppstår då är förtroende. Alltså är förtroende allra vitkigast. Om man jämför med relationen till sina kompisar så är kanske det de viktigaste där också, att känna förtorende för någon. Om man tänker över det lite så inser man hur viktigt detta begrepp är, med förtorende kommer också andra positiva följder. Om man dessutom har en öppen kommunikation där alla får vara med att säga sitt och alla kan resonera kring ett problem eller liknande underlättas många missförstånd. 

Att ha en dålig relation till sina föräldrar kan nog både vara svårt och krävande. Därför har jag också valt att lägga in en intervju med en kurator som har en helt annan inblick i ungdomars liv än vad jag har. Men enligt mina åsikter så tror jag att en dålig relation med sina föräldrar kan bidra till en rad olika negativa följder. Först och främst är det väldigt psykiskt krävande att inte kunna prata med någon man är tvingad till att leva med och träffa nästan varje dag. Att dessutom kanske behöva gå och dölja saker, i rädsla för vad reaktionen hos föräldrarna ska bli, kan nog också vara minst lika krävande. Ja, följderna kan nog bli många och vara väldigt negativa för individerna som utsätts för denna situation.

Detta är ingen fakta hämtad från forskning eller statistik, detta är mina åsikter och vad jag tror. Det är en hypotes helt enkelt. Och baserat på detta kommer mitt arbete att utgå från ett antagande som lyder "Alla ungdomar som mår dåligt har en dålig relation med sina föräldrar". Ett antagande som delvis är baserat på mina åsikter, men jag har gjort det ännu mer "drastiskt" för att få igång en diskussion. Jag personligen tror inte att alla ungdomar måste må dåligt för att dom inte har bra kontakt med sina föräldrar, men jag tror att ha en dålig kontakt med sina föräldrar är något som tär på en och som gör andra problem svårare att eventuellt lösa då en stor trygghet man bör ha hos sina föräldrar inte finns. En stöttepelare går bort, kanske också den största stöttepelaren du bör ha som barn? 

    

Depression är en störning som gör att man känner sig ledsen. Men det är stor skillnad att vara lite deppig och att vara inne i en depression.  Du måste uppfylla vissa kriterier för att klassas som deprimerad.

Enligt läroboken Psykologi av Martin Levander, 1998 finns det en undersökning som säger att 4 procent av alla män och 6 procent av alla kvinnor av Sveriges befolkning blir någon gång under deras livstid deprimerade.

En deprimerad individ brukar ha samma symtom precis som en individ med en vanlig sjukdom som maginfluensa. Deprimerade människor är oftast nedstämda och saknar glädje och intresse för saker.

Alltså en deprimerad person finner inte glädjen i vardagen som en frisk person gör. Tycker att det mesta är jobbigt och är nästan konstant ledsen.

För att man ska få diagnosen depression måste man oftast också ha fem av följande sju symtom:

•Ökad eller minskad aptit.

• Sover för mycket eller för lite.

• Rör sig rastlöst eller hämmat.

• Saknar energi och ork.

• Känner sig värdelös och har skuldkänslor.

• Har koncentrationssvårigheter.

• Har självmordstankar eller gör självmordsförsök.

Symtomen måste vara i en längre period, minst två veckor. Symtomen ska inte kunna förklaras som en sorgreaktion, t.ex. om någon närstående har gått bort det kan man snarare förklara som en kris.

Varför man blir deprimerad kan förklara på olika sätt. Detta beror helt klart på vilket psykologiskt perspektiv man kollar på. Men alla perspektiven mynnar ut till samma symtom.

Självklart kan man få behandling för depression och det finns många olika behandlingar.  Psykologer kan jobba utifrån ett perspektiv men kan också blanda de olika för att få bäst resultat.

Nu har jag satt fart på mig själv. Enkäter är utskrivna och intervju med kuratorn är bokad. Allt ska fixas idag så jag ikväll kan försöka skriva färdigt arbetet. Då har jag onsdag och torsdag på mig att skriva rapporten. Det känns nu för första gången bra med projektarbetet!

Idag händer det mycket! Jag har precis varit och lånat en psykologi bok och en biologi bok. Dessa kommer jag att använda mig av när jag skriver inläggen om depression och viktnedgång.

Idag kommer jag att intervjua en kurator som jobbar på BUP som jag tidigare nämnt, och det ska bli mycket intressant. Jag kommer att lägga upp intervjun här på bloggen i eftermiddag och jag kommer även skriva ett reflekterande inlägg och BUP och skolkuratorn.

Vi hörs senare!

Håller på att kladdskriva ett par inlägg, dessa inlägg kommer att handla om smink. Lite tips och bilder. Min kamera måste laddas för att jag ska kunna ta bilderna så därför kommer det dröja ett tag till. Tipsen kommer vara om kajal, mörka ringar runt ögonen och creme rouge.

I ett tag har jag försökt få tag i BUP (barn och ungdoms psykiatri) utan framgång. Men idag fick jag ett mejl av en kurator som lovat mig ett möte på tisdag nästa vecka. Jag kommer att intervjua henne och sedan lägga ut svaren här på bloggen så fort jag kan.

Amfetamin och Kokain är centralstimulerande medel som påverkar det centrala nervsystemet.

Amfetamin framställs på kemisk väg och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller och är ofta utblandat med icke-narkotiska ämnen.

Kokain framställs från kokabuskens blad och förekommer ofta i vitt, kristallfint pulver. Kokain blandas ofta ut med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedlen prokain och bensokain, eller även ibland med andra centralstimulerande droger.

Amfetamin kan intas som tabletter eller kapslar, genom sniffning eller genom injicering i venerna.

Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden eller i en ven, eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan.

Effekten av den drog beror alltid på dess mängd och hur den intas. Även tidigare erfarenheter av själva drogen spelar in, liksom den stämning man befinner sig i vid själva intaget. Effekten kan också påverkas om det tas i kombination med andra droger som alkohol eller annan narkotika.

Mindre doser kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Vid mindre doser försvinner även hungerskänslorna och blodtrycket kan stiga.  Kokainruset varar upp till 40 minuter medans amfetaminruset varar i flera timmar.

Lite större doser av amfetamin och kokain kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydligsyn och yrsel medans mycket höga doser kan orsaka rodnad, blekhet, mycket snabb eller oregelbunden hjärtverksamhet, darringar, bristande koordination och kollaps. Ofta inträffar även dödsfall vilket brukar kallas för en överdos.

Precis som med alkohol utvecklas en tolerans. Det innebär att man måste öka dosen med droger för att uppnå samma effekt som tidigare. Det som är farligt med detta är när en missbrukare börjar på avvänjning men misslyckas och släpps/rymmer kan kroppens tolerans nivå sjunkit. När missbrukaren tar sin vanliga dos kan detta vara rent för mycket för kroppen och dödsfall av överdos kan alltså inträffa.

Långtidseffekter uppträder efter ett upprepat bruk under längre tid. Många av de fysiska effekterna av långvarit missbruk är desamma som de som uppkommer efter en kort användningstid. På grund av att amfetamin och kokain undertrycker hunger, äter vanliga kroniska missbrukare inte tillräckligt och utvecklas därför olika sjukdomar, som har samband med vitaminbrist och undernäring.

Hos kroniska missbrukare av amfetamin och kokain ersätts ruset gradvis av rastlöshet, extrem retlighet, sömnlösthet, misstänksamhet, delririm, hallucinationer, vanföreställningar, till exempel att insekter och maskar kryper under huden. Detta tillstånd kallas kokain- eller amfetaminpsykos.

Amfetamin och kokain är narkotikaklassade och är enligt lagen olagliga att köpa, använda, inneha, sälja, byta, låna ut eller ge bort. Det är även olagligt att odla och framställa på något annat sätt. Narkotika får enligt lagen inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får heller inte förmedla kontakt mellan köpare, säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.

Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfall till maximalt tre år. Om brottet anses grov, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.[1] [2]

Om du någon gång skulle hamna på en fest eller sammankomst där något av detta skulle förekomma, ta dig därifrån så snabbt som möjligt. Varsla polisen, även om det kan vara läskigt eller kännas jobbigt. Det kommer i slutändan vara till stor hjälp på många sätt. Narkotika är olagligt som beskrivit i texten ovan!

 

[1] http://www.drogportalen.se/CANTemplates/Page____1950.aspx
[2] http://www.drugsmart.com/sa/node.asp?node=235

Tjiing!

Vad menas egentligen med en drog? I allmänhet är det benämning för en rad olika saker. Med ordet drog menar man vanligen ett medel som påverkar både vår sinnesstämning och vår kropp[1]. Det har alltså en betydelse för hur vi människor mår psykiskt och fysiskt. Det är dock ett motstridigt begrepp då det är lite vagt om ordet drog egentligen står för och betyder. Det finns även också delade meningar om skillnaden mellan bruk och missbruk.

Det är även viktigt att vara medveten om skillnaden mellan legala droger och illegala droger. Exempel på tillåtna droger är kaffe (före 1822 var denna dryck förbjuden i Sverige[2]), alkohol (här finns en åldersgräns på 18 år), te, tobak och lugnande läkemedel. Även om de är legala (tillåtna) kan det utvecklas ett missbruk som inte är hälsosamt.

Andra droger såsom olika typer av narkotika är alltså illegala. De har förbjudits av lagstiftarna och all bruk klassas som missbruk.

Området illegala droger är väldigt stort, och man kan dela upp de i olika kategorier:

-          Alkohol

-          Bensodiazepiner (läkemedel, Rohypnol, Benzo..)

-          Dopning (anabola steorider, AAS)

-          Ecstasy (Adam, E, MDMA, XTC)

-          Heroin och andra opiater (Brown Sugar, Fentanyl)

-          Sniffning (Aceton, Bensin, Boffa, Butangas)

-          Amfetamin och Kokain (Coke, Cox, Koks, Kola, Snö, Speed)

-          Cannabis (Braja, Brass, Feting, Ganja, Gräs)

-          GHB (Gobbe, Liquid Ecstasy, Tvål)

-          LSD (Lysergsyredietylamid, Psilocybin)

-          Tobak (cigaretter, snus, nikotin)[3]

Det är mycket fakta under alla dessa kategorier och jag har därför valt att koncentrera mig på Amfetamin och Kokain och Hasch. Jag kommer att göra två åtskilda inlägg, ett om Amfetamin och Kokain och ett om Hasch.

[1] Z- konkret. Samhällskunskap A. sidan 216 avsnitt 1.

[2] Z- konkret. Samhällskunskap A. sidan 216 avsnitt 3.

[3] http://www.drugsmart.com/sa/node.asp?node=110

Tjiing!

Ibland är det inte så lätt att måla naglarna. Det kommer ofta nagellack på nagelbanden och precis utanför naglarna. Ett tips är då att inte försöka ta bort det med fingret eller med papper, det kan göra det ännu värre.
Utan måla dina naglar innan du ska duscha och låt det torka helt. När du sedan duschar kommer nagellacket utanför nageln att försvinna då lacket inte är gjort för att fästa på huden. Det går lika bra att tvätta händerna i varmt vatten, men se till att lacket har torkat ordentligt först.